Pensionsrapporter duggar tätt- avgifter och aktiva fondförvaltare äter upp din pension. Johan Margulis

Från en del pensionsbolag rapporteras det om pensionskris och förslagen inriktas på att öka betydelsen av den privata pensionsmarknaden med nya avdrag och nya sparformer så att det privata pensionssparandet får sig en skjuts. Det skulle innebära mera pengar för försäkringsbolagen att jobba med och öka deras intjäning. En reform hur vi tryggar framtida pensioner måste ta höjd för att klara av en normförändring i pensionssystemet både för att öka jämställdhet och jämlikheten i samhället. Och eftersträva en socialt långsiktigt hållbar rättvisa både inom och mellan generationer. Hänsyn till finansiell och miljömässig hållbarhet är också viktiga fundament för ett hållbart pensionssystem. Att omforma pensionssystemet utifrån utgångspunkter för en ökad social rättvisa är att förändra normer och principer för ett mera jämställt och jämlikt utfall och det behövs. Men vi behöver tänka om. Det finns mycket vi kan göra inom våra befintliga system. Genom att genomgående sänka avgifterna och öka andelen indexförvaltning så skulle pensionerna som är fonderade öka med upp till 20–30 procent. Detta utan att tillföra mera pengar till pensionsmarknaden utan bara att ändra fördelningen från pensionsbolag till pensionstagare. Utformningen av jämförelseindex för indexfonder är en viktig institution hur intressen kommer att allokeras. Politiker måste bli bättre kravställare på ratinginstitut och vilka index det finns för benchmark och jämförelse.

Man kan titta på avgifterna för fondförvaltning inom kollektivavtalade tjänstepensionsavtal, den så kallade kryssvalsmarkanden där avgifterna pressats med runt 75 procent under en tioårsperiod jämfört med hur det såg ut innan upphandling inom vissa avtal påbörjades. I dessa avtal har man kommit ned till kostnader som i vissa fall understiger 0,4 procent och där börjar arbetsmarknadens parter bli nöjda och tänka att avgifterna inte går att få så mycket lägre. Däremot på andra sidan Atlanten finns nystartade fonder som har avgifter på 0,02 procent något som visar att det faktiskt finns en lång väg kvar att gå i Sverige. Inom tjänstepensionsmarknaden är det vanligt att det tillkommer valcentralernas administrationsavgifter på runt 1 procent av inbetalda premier inom tjänstepension. Vägen till 0,02 procent blir ännu längre om vi tar hänsyn till valcentralernas administrationskostnader. För att ge en rättvis bild så är avgiften på 0,02 procent på hela stocken av kapital och valcentralens 1 procent beräknas på flödet och når en maximal årlig avgift på 400 kronor och det motsvarar en inbetald premie på upp till 40 000 kronor. Motsvarande kapital med en avgift på 0,02 procent är svindlande hög och överstiger behållningen på de allra flesta pensionskonton.

En annan trend på fondmarknaden i USA är också att andelen passiva fondalternativ (indexfonder) ökar starkt på bekostnad av de ofta dyrare och sämre aktivt förvaltade fonderna, andelen indexfonder är idag cirka en tredjedel av alla fonder som finns på den amerikanska marknaden. De flesta har nog mött en bank eller försäkringsbolag som menar att deras aktivt förvaltade fonder slår index och att avkastningen blir högre än genomsnittet. Det är ingen förvaltare som säljer in en aktivt förvaltad fond och säger att hittills så har vi inte riktigt lyckats men vi kommer att lyckas. Forskning visar att i genomsnitt så förlorar den aktivt förvaltade fonden mot en passivt förvaltad fond. Förlusten motsvarar ungefär en procent i avgift per år. Många rapporter hittills har visat vad en procent avgift gör med pensionen; det urgröper pensionen med cirka 20–25 procent om man sparar under ett helt arbetsliv vilket är den normala spartiden för en arbetstagare inom kollektivavtalad tjänstepension.

Om reformer på pensionsmarknaden ska genomföras så måste vi först bestämma oss om vi ska bibehålla det fonderade premiebaserade systemet eller om vi ska öka inslaget av ett fördelnings- och förmånsbaserat pensionssystem. Om vi väljer att bibehålla PPM och valbara pensioner i det till stora delar premiebaserade med individuella konton i tjänstepensionssystemet måste vi ta ansvar för hur vi har utformat pensionen. Vi måste förstå valbarheten inom tjänstepensionen och vilka aktörer som vinner respektive förlorar på en viss balans för allmän, tjänste- och privat pension. Pensionspyramidens utformning är ett utfall i förhandlingar mellan olika intressen och aktörer. Utformningen har en viss balans av jämlikhet, effektivitet, jämställdhet och rättvisa. Vi bör i ett fonderat system med valbara alternativ initiera förändringsarbete mot ett ökat inslag av indexfonder och tänka att avgifterna kan komma ned till under 0,1 procent och effektivisera administrationen av pensionen så att avgifter som tas ut för att administrerar pensionen når nivåer runt 0,1–0,2 procent. Vi behöver bli bättre på att ta kontroll för hur ett ansvarsfullt ägande ser ut och sätta krav på ratinginstitut och andra aktörer som utformar jämförelseindex och inte överlåta det till marknaden att själva hantera utformningen efter eget intresse. Tänk allmänintresse och särintresse. Marknadsaktörers intresse sammanfaller sällan med allmänintresset.

Johan är gästbloggare för Pensionsskolan, vill du också skriva för oss, välkommen med din intresseanmälan.